Köttätande växter har länge varit föremål för fascination och nyfikenhet. Genom evolutionen har dessa växter utvecklat en förmåga att fånga och smälta insekter och ibland även de minsta däggdjuren.
Denna utvecklade förmåga gör att en köttätande växt kan överleva i näringsfattiga miljöer. Det är områden där många andra växter inte skulle kunna överleva. I vår blogg tar vi en närmare titt på hur en köttätande växt smälter och fångar sitt byte.
Hur jagar en köttätande växt?
Köttätande växter finns i många olika former och arter, alla med sina egna unika fällor. För att bättre kunna kartlägga de köttätande växternas rike har de grupperats i olika kategorier baserat på deras fällor. Låt oss ta en närmare titt på det.
Klisterfällor
Arter som till exempel solduvan, även känd som Drosera, använder fällor som är täckta med en klibbig substans. Denna substans finns på växtens blad och används för att locka till sig och hålla kvar insekter. Dropparna som finns på bladen, något som är karakteristiskt för naturlig Sundew, lockar insekterna till växten. När insekten rör vid vätskan blir den fångad. Något som är karakteristiskt för Drosera är att deras blad sluter sig runt insekten och därmed helt kapslar in bytet.
Slagfällor
Den kanske mest kända köttätande växten är Venus flugfälla, även känd som Dionaea muscipula. Denna köttätande växt använder till exempel denna typ av fälla. Venus flugfälla är känd för sina supersnabba klafffällor. Venus flugfälla lockar insekten mellan de två loberna med en söt nektar. När insekten kommer mellan loberna är det till en början inget fel. Men när insekten rör vid avtryckarhåren inuti fällan två gånger inom 20 sekunder, slår fällan igen ordentligt.
Sugfälla
En köttätande växt som vattenkopp (Utricularia) lever i en vattenrik miljö. Dessa växter använder små blåsor som kan skapa ett vakuum under vattnet. Hur fångas insekter här? När växtens avtryckarhår vidrörs av en insekt öppnas fällan blixtsnabbt och skapar så att säga ett vakuum. Fällan suger in vattnet och bytet och stängs igen.
Koppfällan
En köttätande växt som Nepenthes använder till exempel en kannafälla. Dessa koppfällor är fyllda med en matsmältningsvätska som så att säga löser upp insekterna. Men hur kommer insekterna in i dessa fällor? Krukväxten lockar insekten till kanten av fällan, som är täckt med en viss nektar som kan förvirra en insekt. Krukans kant har släta spår, så när en insekt träffar dessa spår med sina ben faller insekten ner i krukan. Håren i bägaren hindrar insekten från att flyga upp igen.
Matsmältningsprocessen
Varje köttätande växt startar matsmältningsprocessen efter att ha fångat sitt byte. En köttätande växt utsöndrar matsmältningsenzymer, såsom proteaser och kitinaser, som hjälper till att bryta ner de mjuka delarna av insekten. Denna process kan lätt ta flera dagar till veckor, beroende på bytets storlek och växtarten. Växten absorberar sedan de näringsämnen som frigörs, t.ex. kväve, fosfor och kalium. Dessa ämnen är i sin tur oerhört viktiga för växtens tillväxt.
Den köttätande växtens ekologiska roll
Köttätande växter spelar en avgörande roll i sina ekosystem. De kontrollerar insektspopulationer och är i sin tur en födokälla för vissa insekter och djur, som i sin tur har anpassat sig för att överleva bland dessa växter.
Tyvärr ser vi att många arter av köttätande växter är under press på grund av habitatförlust, föroreningar och för många samlare. Det är därför viktigt att skydda livsmiljöer och köttätande växter i deras naturliga territorier så att vi kan bevara dem under en otroligt lång tid framöver. Att odla köttätande växter från frön är därför en utmärkt lösning för att stödja vilda populationer.
Slutsats
Vi på Carnivory.eu förstår bättre än någon annan att köttätande växter ger en fascinerande inblick i växtvärldens oändliga evolution. Dessa växters förmåga att jaga i näringsfattiga miljöer och samtidigt smälta sina byten visar oss en otrolig anpassningsförmåga hos växtvärlden.